bloglovin masai -

Den första dagen...

Ni vet när man står i timmar innan man ska gå och lägga sig för att hitta den första skoldagens outfit? Hur man kliar sig i huvudet och om, men och kanske är tre väldigt använda ord. Hur man tar av och på sig kläder men inget verkar passa. En outfit kanske är jätte snygg, men strumpbyxor är för kallt. Eller en annan outfit är helt perfekt, men tröjan man vill ha ligger i tvätten och kommer att vara ren nästa kväll, när det är för sent.
Det var mitt dilemma igår och jag gör som Carrie i sex and the city och frågar mig själv. Är det värt det? Om jag ska vara ärlig så njuter jag lite utav de där stunderna och jag har hört mig runt lite, det verkar som de flesta är i första-skoldags-klädernas dilemma av tredje graden vid så där kl 18.00.Är det värt det? Ja! Man ska känna sig speciell den första skoldagen, man ska gå upp tidigt för att fixa med hår och smink. Den terminens första outfit sätter snittet för resten utav dagarna. Det är den dagen då den skvallriga bitcharna och wannabe-fashonistorna går runt med ett falskt leende och tänker "Den tröjan sitter för tajt! Den tröjan har fel färg! De jeansen är en storlek för liten! Den tröjan har jag men den klär mig bättre!". Även jag håller på så måste jag erkänna!
Nu måste vi fråga oss själva, om vi inte är sådana där fashion beroende galningar... Borde vi bry oss? Då måste jag svara att vem bryr sig om vad som är mode, så som jag tjatat om just den här delen på min blogg måste ni tro att jag är besatt, men det är v´ni som skapar modet. Vad var alla trender innan någon började bära dem? Jo något man rynkade näsan åt. Tänk bara på uggsen, jag skulle ha känt mig illa mående om någon kom med de där fluffiga skorna till skolan för fyra, fem år sedan.
Som ni nu förstår är jag lite utav ett mode freak som är fixerad vid smink och hår. Därför var jag ju tvungen att locka håret (värme-spolar, babyliss) idag, men med den turen jag har börjar det snöa. Och jag pratar inte om små fjutiga mini flingor. Jag snackar knytnävsstora, frisyr dödare!
Jag lyckades undgå snöflinge bomberna med ytterst lite skada så så farligt var det inte.
Kram J!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0