Det första måste jag nog säga var själva podiet med is från Sverige(!?) som sakta smälte och gled ut i ett tunt lag vatten över det blåa golvet.

Det andra måste jag säga var själva klädernas mysighets faktor, päls har alltid påverkat mig starkt. Ibland positivt och ibland negativt, men Chanels visning fick mig att känna den positiva "vill ha" känslan. Jag kunde inte slita blicken från de bruna färgerna och inte sluta dö för de härliga botsen.

En kappa som jag blev kär i (visas nedan) hade en smakfull blandning mellan päls och vanligt tyg. Jag kan själv inte bära upp en jacka som är gjord helt i päls men en pälskant här och en pälskrage där går nog bra. Synd att jag inte har råd, men drömma kan man ju!

PS. Det var en väldigt liten bild, men ändå!

Kram J!